Jorvik Horse Trials #4

Detta är ett fan fiction inlägg om den påhittade, väldigt farliga och extrema terrängtävlingen Jorvik Horse Trials. Det här är som en dagbok, kan man säga, om hur jag tog hindrena tillsammans med min lusitano Angel! Jag har ändrat i texten så det låter mer som att man red på riktigt. Den här tävlingen utspelar sig i Firgrove.
Lusitanos brukar vara dressyrhästar, men Angel har bevisat att han klarar att springa! Däremot sparade jag honom till en lite lättare tävling med lägre hinder, det är nog inte så bra för honom att hoppa den riktigt skräckinjagande JHT-höjden. Vi galopperade från start! Han var nästan ovanligt pigg idag.
Första hindret var ett lågt staket. Det svåra med det här hindret var att det var på toppen av en kulle och att man liksom hoppade neråt. Därför ska man inte komma för snabbt på det här hindret. Som tur var kom Angel över galant!
Nästa hinder var också lågt, men väldigt smalt, vilket kunde vara lite av en utmaning för hetlevrade hästar som behövde mycket plats. Men Angel är en expert på precision och kom rakt på hindret!
Nästa hinder var enkelt, bara ett lågt staket utan några speciella utmaningar. Jag försökte sikta på mitten men han ville hoppa längst ut... Det gick bra i alla fall!
Ett stängsel, lite högre än trästaketen. Jag fick driva på honom väldigt hårt, han tröttade nog ut sig i början och började sega sig fram lite, men när jag låg på honom hoppade han lydigt.
Över höbalarna tog han ett onödigt stort språng. Jag hade inte väntat mig det och kastades nästan ur sadeln, men Angel kom lätt över och vi fortsatte.
Trähindret gick galant, han hoppade lagom högt och mitt på hindret. Hans man blir lite konstig ibland när han hoppar och hans pannlugg kan flyga! Men över det här såg han bara stilig ut, som en riktigt glänsande hoppare ;)
Nästa hinder gick inte riktigt lika bra. Han har lite svårare för längdhinder och gjorde ett konstigt hopp. Den här gången rufsades hans man till ordentligt!
Hans man blev konstig över nästa hinder, också, men det spelar ingen roll. Han hoppade snyggt och flög över galant! Han kunde inte bära för mycket tyngd, men när jag stod i fältsits klarade han det bra.
Bara ett hinder kvar! Det hoppade han fint och så galopperade vi i mål. Vem har sagt att lusitanos inte också kan vara med i Jorvik Horse Trials?
En närbild på när vi hoppar sista hindret. Nu var Angel riktigt trött och jag var lättad över att jag inte anmälde honom till en större tävling, men vi hoppade felfritt!

Jorvik Horse Trials #3

Detta är ett fan fiction inlägg om den påhittade, väldigt farliga och extrema terrängtävlingen Jorvik Horse Trials. Det här är som en dagbok, kan man säga, om hur jag tog hindrena tillsammans med min morgan Air! Jag har ändrat i texten så det låter mer som att man red på riktigt. Den här tävlingen utspelar sig i Gyllenåsarnas dal.
Den här gången gick det inte lika bra som andra gånger. Air betedde sig lite konstigt, men det verkade inte vara något fel på henne. Första hindret var en låg mur, och fast hon krånglade lite kom hon förstås över.
Nästa hinder var ett stockhinder. Hon tog sig över i ett konstigt språng, det kändes typ som att hon sparkade bakut.
Innan stenarna höll hon på och halvstegra. I farten! Vi krockade nästan med stenarna men hon kom över på något halvknasigt sätt, som att hon höll på att bryta ryggen.
Hon höll verkligen på som en dåre! Hon hoppade av för tidigt, för sent, ibland hoppade hon till och med när det inte fanns något hinder att hoppa! Typ som på bilden nedan.
Hela tiden krånglade hon, jag fick verkligen hålla i henne. Fort gick det också och jag hade ingen chans att stanna. Det var faktiskt rätt skräckinjagande.
Det här låga stockhindret gick bättre, men hon verkade titta på det som om det var något farligt. Jag satt ner i sadeln över hindret istället för att stå i lätt sits, hon var helt ur balans!
Snart vid sista hindret! Först nu verkade det som att hon tyckte det var kul, hon hade fullt med energi kvar och skyndade framåt.
Sedan gick det fel. Hon stannade till innan sista hindret. Vi kraschade in i det, men det var inte hårt. Air blev lite halt efter det, men ingen skadades allvarligt, som tur var.
Air som springer rakt in i sista hindret. Så nära mållinjen! Varför behövde det gå fel just då? Men jag kunde inte hitta något fel på henne efter det och det gick alltid bra att rida.
Förlåt för att det här har tagit så lång tid! Jag fotade bilderna för rätt länge sedan, men först gick inte bilderna att ladda upp och sedan tog jag ju en paus från bloggen. Förslag på nästa plats för JHT? Ge gärna också förslag på häst! Några av mina hästar finns under kategorin som heter just så. Om du vill att jag ska ha en häst som inte finns där men du inte vet vad den heter, säg en ras! Det skulle vara väldigt hjälpsamt!

Jorvik Horse Trials #2

Detta är ett fan fiction inlägg om den påhittade, väldigt farliga och extrema terrängtävlingen Jorvik Horse Trials. Det här är som en dagbok, kan man säga, om hur jag tog hindrena tillsammans med mitt fullblod Foxy! Jag har ändrat i texten så det låter mer som att man red på riktigt. Den här tävlingen utspelar sig i Silverglade.
Tävlingen började inte bra. Istället för att hoppa två låga hinder väldigt långt ifrån varandra mellanlandade han och hann knappt hoppa igen. Vi diskvalificerades inte för det, men det var svårt att hoppa så.
Foxy hann knappt landa igen förrän han var tvungen att hoppa än en gång. Han krånglade lite, vilket inte precis gjorde det enklare för honom att hoppa, men vi kom över då det var ett så litet hinder.
Banan startade direkt med ett enormt hinder från ingenstans. Och efter det, ja då var det uppvärmningshinder! Ett lågt och kort hinder som Foxy lätt kom över. Annars hade det varit lite pinsamt... ;)
Nästa hinder var mer utmanande. Ett enormt högt stängsel som man var tvungen att komma över! Foxy är egentligen en galopphäst, men vem har sagt att galopphästar inte kan hoppa?
Ännu ett sådant hinder. Han hoppade av väldigt tidigt och jag var säker på att vi inte skulle hinna över, men han klarade det! Inte supersnyggt, men över kom vi.
Ett längdhinder som också är högt! En container, och som om det inte skulle vara nog ska man hoppa över en mur i samma hopp! Här hinner man inte mellanlanda! Jag vet inte hur hästarna ska komma över det, men Foxy klarade det...
Ett högt hinder med taggtråd längst upp. Det är ett farligt hinder, men Foxy har klarat mycket högre och hoppade det galant.
Ett litet husliknande objekt? Det svåraste var nog det sneda taket. Men än en gång flög Foxy över! Han hade dragit upp benen så att taket inte gjorde någon skillnad.
En till container. Det var lätt, vi hade ju klarat ett likadant hinder plus en mur! Jag fattar inte hur hästarna kan hoppa så högt, men det går!
En bild på Foxy som flyger över containern enkelt! Högt, eller hur? Mitt fina fullblod, så duktig! Dom här banorna är inte lätta, det är då säkert...
Slut på andra, efterfrågade delen av JHT! Vill ni ha fler delar? Jag vill gärna fota fler ^^ Ge gärna förslag på ställen med höga eller långa hinder, eller hinder som är nära varann!
RSS 2.0